måndag 12 december 2016

Ett virrvarr av nystan

Jag trodde att min Morlaix-kofta skulle bli en lätt (läs: snabb) match. Men jag har stickat på annat parallellt - sockor, mössa, halvvantar... - så jag är inte ens klar med kroppen. Har kommit en bit ner på fickorna.


Fickorna, ja. Det är ju väldigt smart att kunna sticka kofta och fickpåsar i ett, liksom. Men det är många nystan att hålla reda på, tre stycken enligt beskrivningen. men jag stickar med en tråd Supersoft och en tråd Noble, så för mig blir det sex nystan. Och så en extra rundsticka för varje fickpåse. Ingen busstickning direkt...

Jag hoppas bli klar med kroppen före jul. Kanske kan jag racersticka ärmarna sen, under julhelgen? Längtar efter att få använda koftan!

lördag 10 december 2016

Rosa sjal i bandgarn

Den här sjalen har nu gått in i vintervilan, men jag använde den flitigt i höstas, och den kommer att bli perfekt i vår.


Jag har stickat i bandgarnet Allegro från Lana Grossa, och utgått från mönstret till Putney shawl. Jag har stickat en Putneysjal tidigare, men då med mycket tunnare garn.

Rätstickning fungerar bra till just sjalar, eftersom elasticiteten gör att sjalen formar sig fint runt halsen eller över axlarna.

söndag 9 oktober 2016

Grafitgrå kofta på gång


Jag tror att jag, med hjälp av Makeri14, har hittat den perfekta garnkombon till min Morlaix-kofta: en tråd vardera av Holst-garnerna Supersoft och Noble.

De är väldigt härliga att sticka med, garnet liksom värmer händerna och det blir en fin volym i det stickade.

Uppifrån och ner. Det här verkar bli bra.

måndag 3 oktober 2016

Koftan Acer i rosa


En tråd tvåtrådigt ullgarn och en tråd mohair - det blir väldigt varmt, en aning stickigt och ganska fluffigt. En ganska bra beskrivning på min Acer-kofta som varit färdig ett bra tag, men som inte fotograferats förrän nu.


Den blev kanske lite väl rymlig, men eftersom den är ganska tjock så är det bara en fördel. En höst- och vinterkofta, helt enkelt.

Jag är nöjd och tror att jag kommer att använda den mycket, bara det blir kallare.



fredag 30 september 2016

Vinnarna i garnutlottningen


Grattis, @tidsfabrik och @liisamy - ni vann sockgarn i min 100-följareutlottning på Instagram! 
Och tack alla som kommenterade!

söndag 25 september 2016

Utlottning på Instagram

Jag har fått 100 följare på Instagram! Inte så mycket att skryta med kanske, men verkligen värt att fira.


Därför tänkte jag lotta ut två härvor (en är redan nystad) lyxigt, handfärgat sockgarn bland mina följare. Garnet kommer från Skein, heter Top Draw Sock och färgerna är Barley (beige) och Midlands (grön). 

Gör så här om du vill vara med i utlottningen:
  • Följ mig på Instagram, @lopmaskan heter jag där
  • Gilla instagraminlägget om utlottningen...
  • ...och skriv en kommentar: välj om du vill ha grönt eller beige garn

Du har tid på dig fram till och med kl 20, torsdagen den 29 september 2016.

På fredag berättar jag vilka som vann.


söndag 4 september 2016

Bandgarn - min stora sommarhit!

Jag är tillbaka efter sommaruppehållet! Instagram är förrädiskt - det är så mycket enklare att ladda upp en bild och skriva några väl valda, än att lägga tid på att formulera ett blogginlägg. Men nu är det höststart för bloggen.

Jag har stickat mycket sen sist, och det finns ett tydligt tema: Bandgarn! 

Helt otippat, faktiskt... Efter ett par mindre lyckade bandgarnsupplevelser för så där tio år sen trodde jag aldrig att jag skulle falla för frestelsen igen. Men Mia Garntuas blogg var så inspirerande, så jag klickade hem bandgarn till en sjal för att testa. Och sen till en topp, och så till en klänning...


Här är sjalen (som nu är färdigstickad). Det var roligt att sticka i bandgarn (Allegro från Lana Grossa), det gick fort och blev vackert tack vare fina färgövergångar.

Mer om detta i ett kommande blogginlägg.

Då blir det också lite om "björksockorna" som jag har påbörjat. Det blev lite felstickning följt av baklängesstickning i helgen, men nu är jag på väg framåt igen :)

söndag 29 maj 2016

Flipp eller flopp?


Här ligger min rosa Acer-kofta och sträcker på sig. Det orange byltet ovanpå den är koftan Newsom, den med den annorlunda konstruktionen. Och... ja, jag vet fortfarande inte om den orange kommer att passa. Kanske är ryggstycket lite kort? Men jag stickar vidare, än så länge ganska obekymrad.

Jag håller nu på med okdelen där jag som mest hade 403 maskor på stickan. Minskningarna har börjat, så nu går det snabbare för varje varv. (Jag försöker muntra upp mig själv!)

Acer blev i alla fall helt perfekt. Nu ska det ju blir sommarvärme i veckan som kommer, men kyliga morgnar kanske det är mysigt med rosa ull/mohair.

onsdag 6 april 2016

Kofta med kul konstruktion


Det var en hel del vånda innan jag bestämde mig för vilken kofta jag ska sticka av mitt hemfärgade Kalinka 21-garn. Ni som följer bloggen vet hur jag kämpade med att få till den rätta orange färgen i den helt galna garnfärgningen...

Jag var länge inne på att sticka en Slanted sleven. Eller en Deco. Men inget av alternativen kändes rätt med just den här garnkvaliteten: 55 % lin och 45 % ull. Så i helgen gjorde jag ett seriöst mönstersök på Ravelry och hittade Newsom (design: Bristol Ivy).

Newsom har en annorlunda konstruktion: en börjar mitt bak, nertill, med några få maskor och ökar sedan snabbt så att det slätstickade bakstycket får en v-form medan sidor och framstycken är rätstickade. Och i övergången mellan det rät- och slätstickade blir det ett dekorativt hålmönster.

Det blir spännande att se hur passformen blir, och om det krävs fusk för att få till det vid ärmarna.

måndag 4 april 2016

Slutspurt rosa koftan


Kroppen klar, axlarna hopfogade (efter att bilden togs) och bara den övre delen på ärmarna kvar. Snart kan jag börja använda min Acer-kofta.

Allt är förstås relativt, men jag tänker mig att "snart" i det här fallet kan betyda inom två veckor.

Acer är ganska rolig att sticka, men jag la upp till koftan i januari 2015 så jag börjar bli något trött på den. Nu längtar jag efter tunnare stickor, och kommer snart att få mitt lystmäte.

onsdag 9 mars 2016

Att välja kofta

Jag längtar efter att få lägga upp till något nytt, men stretar fortfarande på med de tvåändsstickade vantarna. Och busstickningen - den nya randiga tubsjalen - kom av sig när rundstickan helt otippat gick av.


Tubsjalen är det ingen brådska med, men vantarna måste bli klara innan jag får börja med något nytt. Men i helgen kringgick jag denna föresats lite, genom att nysta upp en härva naturvit entrådig Jämtland (från Solkustens spinneri) och sticka stickprover. Jag har stickat med både enkelt och dubbelt garn (stickor 3.25 respektive 4.5) och tycker att båda varianterna blir fina. Men det är en tunn kofta jag behöver, så nu funderar jag på vilket mönster jag ska välja.

Några kandidater:

söndag 6 mars 2016

Hemspunnet aubergine


Det blev till slut två härvor tvåtrådigt garn av merinofibrerna - med en aning glitter - som jag köpte av Limmo-design på Syfestivalen i höstas.

Jag tyckte jag spann så tunt, så tunt på min lilla turkiska slända. Men nu när garnet är tvinnat, härvat och tvättat så har det fluffat upp sig och blivit lite tjockare än vad jag trodde.

Det blev 280 meter per 100 gram, så jag gissar att stickor 3,5 eller 4 kommer att passa.

Jag har fått blodad tand när det gäller att spinna på slända, så nu har jag lite funderingar på att spinna grå fibrer, så att jag kan sticka mig en Epistrophy-kofta av hemspunnet garn.

söndag 28 februari 2016

Att träna på rätt saker

De här staplarna säger långt ifrån allt om min träning, men det syns att jag skaffade träningskort i slutet av januari och började gå på diverse pass.


Den ljusblå löparstapeln krympte rejält, och i stället sköt den mörkblå - som representerar olika gruppträningspass inomhus - i höjden. Träningsredskap innebär i det här fallet alltså inte styrketräning i maskiner eller med vikter utan "Core" och "Intervall flex". Lite spinning-intervaller har det också blivit (röd stapel).

Det känns väldigt bra i kroppen just nu tack vare den här variationen i träningen. Jag stärker musklerna (Core), tränar kondition och rörlighet (Intervall flex) och tränar ytterligare kondition på spinningen. Och har skojigt samtidigt. Friskis levererar verkligen.

Jag tänker så här: Eftersom mitt stora löparmål är Lidingöloppet och det loppet mestadels går på skogsstigar, så är det bara dumt att nöta en herrans massa löparmil på asfalt just nu - risk för skador. Jag nöjer mig med att springa ett par pass i veckan, och ökar på distansen när det blir barmark i skogen.



söndag 21 februari 2016

Det gick ju bra!

I dag missade jag mitt favoritspinningpass. Anmälde mig för sent och hamnade på köplats 8. Tjurigt! Jag hade inte alls tänkt mig någon löpning, men nu drog jag ändå på mig löparkläderna.


På bilden är pulsen på väg ner efter passet.

Jag har inte bloggat om min löpträning på sistone, tycker den oftast är ointressant för andra än mig själv. Men jag siktar fortfarande på Lidingöloppets 3-mil och de senaste veckorna har jag satsat på styrke-, rörlighets- och konditionspass inomhus. Kompletterat med löppass, som förra helgen när det blev en lugn mil i 3 cm nysnö.

I dag var det inte lika springvänligt: plusgrader, snöslask och (ibland) tilltrampad snö och is. Bra och dåligt fäste om vartannat. Men efter 2 km kom jag till en snöfri sträcka: Intervaller!

8 x 250 m följt av 8 x 100 m. Gåvila emellan. I 250-metersblocket lät jag pulsen sjunka (till ett värde som jag bestämt innan) innan jag startade nästa intervall. I 100-metersblocket lät jag däremot "startpulsen" öka med två slag per intervall för att det skulle bli mindre och mindre återhämtning. Det blev ett riktigt roligt pass.

Syftet är förstås att förbättra konditionen, men också att "lära kroppen" att springa i högre fart än vanligt. Att hitta löpkänslan. 250-metersblocket sprang jag i en kilometerhastighet som var mer än en minut snabbare än min vanliga distansfart. Och i 100-metersblocket gick det ytterligare en halvminut snabbare.

Dagens lärdom: Det är lättare att springa med bra teknik och hållning och ett vägvinnande löpsteg när jag springer lite fortare än när jag "tröskar på" i vanlig fart.

torsdag 4 februari 2016

Pipe buff - och en ny halstub


Här är bild på min Pipe buff som blev färdig för ett bra tag sen. Formen ser jättekonstig ut på bilden, där buffen ligger i snön, men den blev så bra! Jag har skrivit mer om buffen i det här blogginlägget.

Genom att jag taggade min buff på Instagram, var jag med i Garntuas utlottning av garnkit - och jag vann! Det blev en fin julklapp.



Här är mitt garnkit. Och den påbörjade stickningen (jag har kommit lite längre sedan bilden togs).

Jag tänkte först börja med ännu en buff, men eftersom jag blev så nöjd med min Rayures-tub, så får det bli ännu en ny, randig halstub. Julklappsgarnerna kommer kanske inte att räcka, men jag är tämligen säker på att jag kommer att hitta något att komplettera med i garnskåpet...

onsdag 3 februari 2016

Vantar från Dagö


De här fina stickade vantarna köpte jag när jag var på estniska Dagö i somras.

Jag erkänner att jag var skamligt dåligt påläst inför sommarens resa. Så det var mer tur än skicklighet att vi råkade cykla förbi spinneriet Hiiu Vill, bara någon halvtimme innan de skulle stänga.

Det blev några snabba inköp. Förhastade, tänkte jag då. Men de tunna, spetsstickade vantarna har varit flitigt i bruk den här milda hösten och vintern...



...liksom spetssjalen, som passar till nästan allt och är så vacker. Jag trodde inte jag skulle gilla den rektangulära formen, men jodå!



Närbild på ett av de söta broderade fåren som pryder vantarna.

fredag 29 januari 2016

Glad i ränder


106 centimeter tub. Randig. Sockgarner. Stickor 3.25. Det blev en oerhört praktisk halsgrej! Så nu är jag igång med en ny halstub i lite silkiga garner och en helt annan färgskala. Mer om den senare.



Jag har utgått från mönstret Rayures, det har jag skrivit mer om i ett tidigare blogginlägg.

söndag 24 januari 2016

Picea klar


Min största sjal någonsin: Picea, som Clara Linnéa gjort mönstret till. Den är inte bara stor, utan varm och mysig också.

Jag stickade med stickor 5.5 i mitt superfina grå och vita garn från Båvens spinnhus tills garnet nästan var slut. Då testade jag dubbelt Supersoft till spetskanten, men färgen "sunrise" blev för blek, så jag valde ett av mina favoritgarner: Rowan felted tweed i en mustig grön färg i stället.




Jag gick ner i stickstorlek till spetskanten (5.0) och ökade ett antal maskor för att kompensera (ökade i ungefär var 15e maska). Det är kul när de teoretiska uträkningarna fungerar i verkligheten - det blev väldigt bra!

lördag 23 januari 2016

Drawing straws-tröjan


Så här blev min Drawing straws-tröja. Garnet var rätt strävt att sticka med, men mjuknade en del efter tvätt, och tröjan är väldigt skön, med ett bra fall. Modellen är lite "boxig", men nederkanten är väldigt stadig, så det blir bra form på tröjan.

Jag är inte helt nöjd med att behöva använda tre färger - i originalmönstret är det bara två - men det röda och ljusgrå räckte inte, så jag fick fylla på med brunt.


Ärmmudden gjorde jag enligt eget huvud: favoritmudden 3r + 1a med icord-avmaskning.
Nederkanten stickades med dubbelt garn, mosstickning, och avslutades med några räta varv som rullar upp sig snyggt och på lite håll ser ut som en (betydligt mer arbetad) icord.



Tröjan stickas uppifrån och ner, och övre delen av ärmarna stickas med ett mönster av lyfta maskor. Enkelt men effektfullt.

Rililie (länk till Ravelry) gör bra mönster, tycker jag. Kul att lära sig nya trix!

Garnet är ett rustikt portugisiskt garn, Beiroa, som jag köpte på Retrosaria i Lissabon för några år sedan. Stickor 4.


måndag 18 januari 2016

Behövde en mössa


Nu har jag den äntligen, den perfekta mössan!
  • Mjuk och lagom varm: angora/merino (Bohusstickningsgarnet från Angoragarnet)
  • Tunn: stickor 2,5
  • Pigg färg:ockra, nr 28
  • Rätt storlek och stuk: ja, till slut, efter att ha gjort om uppläggningen fem gånger.
Ser ni den fina halstuben jag har på mig? Det är evighetssjalen Tage i färg Kaveldun som Clara Linnéa har gjort, och jag är oerhört nöjd med att den är ännu vackrare i verkligheten än på bilden i webbutiken. Fantastiskt vackert mönster. Mjuk, lagom tjock - och går att använda på flera vis.



Ockra är normalt ingen färg som jag tycker är speciellt pigg, men jag lovar - den lyser som en sol i kollektivtrafiken bland alla svart- och mörkklädda människor.

onsdag 13 januari 2016

Hjärta tvåändsstickning

Jag har gjort färdigt en liten hög med stickat sen sist. Mössa, tre sjalar, tröja. Både sytt ihop, fäst och blockat. Men fotograferingen lär dröja, så här kommer i stället ett nyupplagt projekt: tvåändsstickade vantar.


Jag stickar med stickor 2,5 i Wålstedts z-tvinnade (det mörkblå) och vantarna ska få mönster i gulgrönt och blått Spelsau, vanligt s-tvinnat. Alla garnerna fanns i garnskåpet - en riktig bonus. Exakt hur mönstret ska se ut vet jag inte, det får växa fram successivt.

Det var längesen jag tvåändsstickade, och det var lite trassligt innan jag kom igång, jag var tvungen att ta fram mina gamla anteckningar och även specialgranska de vantar jag stickade för ett par år sen. Men nu så!