onsdag 31 december 2014

Ledig tid = UFO-tid

Så kom jag då äntligen igång med knäppkanten på min Funky grandpa-kofta. Men vilken vånda när jag insåg hur lite ljusgrått Visjögarn jag hade kvar! Jag var helt säker på att det inte skulle räcka, och att jag skulle behöva köpa ytterligare en härva. Inte hela världen, men trist när man jobbar med att minska sin stash.


Den ribbade kanten är färdigstickad och nu pågår den oändligt tidskrävande men mycket vackra icord-avmaskningen. Jag har drygt en tredjedel kvar och är nästan trygg med att garnet kommer att räcka.

söndag 28 december 2014

Brunkullan blev min!

Titta vilken fin tygkasse jag har skaffat! Inte nog med att den är otroligt snygg, den är dessutom återbrukad vilket känns extra bra. Och så heter den Brunkulla, bara en sån sak.


Jag upptäckte den fina kassen på en av de hantverksbloggar jag tittar in på ibland. Och hade turen att vara den som först anmälde mitt intresse till Tyg och otyg.

Bästa formen av konsumtion, om ni frågar mig! Här är en närbild på broderiet. Det syns inte så bra, men det är broderat med guldtråd.


På Tyg och otyg-bloggen kan du läsa lite om min tygkasses bakgrund.

Inspirerande runda

Vilken skillnad det är att springa när det är bra väder: kallt, lite snö och soligt. Motivationen växer.

En ny löparmössa är inte fel heller. Orange!

Söndagens korta runda
Lite mer snö än senast, skönt att springa trots blåst och 8 minus.
Sträcka: 5,8 km
Tid: 35,11
Medeltempo: 6.03
Medel-/maxpuls: 142/151
Kommentar: Tryckte på fel knapp på klockan, så den verkliga löpsträckan blev någon kilometer längre än vad klockan visade.

fredag 26 december 2014

Nytt bättre löparår

Inte ett enda litet löparinlägg har det blivit mot slutet av 2014. Det var som att lusten att löparblogga försvann i och med det där överansträngda knäet i somras.

Jag har långsamt trappat upp löpsträckorna, och sedan i oktober någon gång har jag sprungit ungefär som förr. Lite långsammare förstås, men nu springer jag regelbundet distanser över milen utan nämnvärda knäproblem. Det är förstås skönt. Men ändå finns den där gamla knäkänningen i bakhuvudet. För att inte tala om hälsenes- och plantar fasciitis-problemen. Kort sagt: jag släpar runt på mina tidigare löparskador och känner efter lite extra om någon ny är på gång.

Dags för ett litet nyårslöfte kanske? Att jobba på att släppa oron och fortsätta att trappa upp intensiteten i springandet, så att orken kan bli lite bättre - då blir det roligare!

Annandagens milrunda
Snålblåst, lite snö/frost på marken och några minusgrader. Mycket trevligare än de senaste månadernas mörker och fukt. Luften blir lättare att andas.
Sträcka: 11,6 km
Tid: 1.12,38
Medeltempo: 6.15
Medelpuls: 141
Kommentar: Längtar till nästa löppass!

söndag 21 december 2014

Hemspunnet

Det hemspunna är kanske inte alltid bäst men det är en väldigt härlig känsla att göra sitt eget garn.

Jag har spunnit en del på slända under hösten. Jag har också uppgraderat mina redskap. Numera har jag två sländor, en vanlig undertyngd (120 g) och en turkisk (40 g). Och så har jag klickat hem ett fint härvträ, så nu är det bara att öva.



På min turkiska slända har jag spunnit tunt garn av handkardad gul/grön "bat" från Den gamla skolan. På bilden ser man det färdiga garnet, tvinnat på min stora slända. Det blev fint, och jag har en idé om att kombinera detta med ett nystan petroleumfärgat Drops Alpacka.



Det här är en liten härva med entrådigt garn, spunnet av härliga ull från Åddebo ull. Jag har spunnit mer än vad som syns på bilden, och jag tror det kommer att räcka till ett par tvåändsstickade vantar. I alla fall om jag kompletterar med några meter köpegarn i andra färger. Eller spinner mer, i annan färg...

Att tvåändssticka i hemspunnet blir spännande på mer än ett sätt. Jag har snappat upp att det kan vara knepigt med entrådigt, hemspunnet garn eftersom det färdiga plagget kan vrida sig. Sen är det en extra utmaning att tvåändsssticka i så här ojämnt och lite tufsigt garn. Men jag tänker prova ändå, i bästa fall blir det ett par fantastiska vantar med inneboende fårdoft och mycket känsla. Måste bara komma fram till vad som är den optimala mängd krus för just det här garnet, och om jag ska kombinera med natur- eller knalliga färger.

torsdag 11 december 2014

Koftan Pretty en bit på väg

Jag har inte stickat så mycket på min Pretty-kofta på grund av mösstickningar och spånad*. Men lite mer än en tredjedel på kroppen har jag lyckats hinna med. Det här kan mycket väl bli en favoritkofta. Tyvärr är det ingen bra pendlarstickning, för jag gillar inte att sitta på bussen och fippla med flätstickan, och riskera att tappa den. Men ärmarna blir perfekt busstickning.


*) Apropå ordvalet ovan: "Spånad" känns lite främmande och ålderdomligt, men spinning, som många, säger är för mig något helt annat än att spinna på rock eller slända. Så jag föredrar nog spånad i alla fall!

måndag 8 december 2014

Elefantsockor

Jag köpte ett extra nystan Crazy Zauberball eftersom jag trodde det garn jag hade inte skulle räcka till Rockefellersjalen, men jag behövde aldrig använda mitt nya nystan, så nu stickar jag sockor av det. De får en elefantbård, inspirerad av (= stulen ifrån) den söta barntröjan Ella Funt.


Sockorna stickar jag uppifrån och ned, på ett ungefär efter Eddys mönster Merry go socks, som är med i det första numret av Avmaskat.

Mönstret är lite svårläst, jag är inte van vid förkortningarna som används, och siffran ett (1) är i tidningens typsnitt förvillande lik bokstaven l (gement "l") så jag måste läsa mönstret uppmärksamt.

Det är för tidigt att säga hur passformen blir, men än så länge verkar det lovande, och sockgarnet randar sig så snyggt!

söndag 7 december 2014

Mössa Korpela

Jag såg ett så fint vantmönster på Fasta maskor och lösa funderingars blogg. Det heter Korpela och kommer från Vantboken: Solveigs vantar.


Mönstret fungerar även som bård på en mössa i Rowan felted tweed, i färgerna charcoal och clay. Rolig och snabb stickning. Mössan är avmaskad, men kanten "flärpar" lite, så jag ska prova att virka smygmaskor på insidan. Sen blir det fotografering.

Och jag ser all anledning till att återkomma till Korpela-mönstret, det är otroligt fint.